Varför kan du inte slå som en man?
Ett ändlöst slut går jag till mötes,
för bortom denna mardröm är
allting dömt och sönderbränt.
Ordet trasig kan inte längre beskriva
hur jag känner, hur jag mår.
Inte heller krossad, förlorad eller
splittrad. Det finns inte längre
ord som räcker till, hur gör man då?
Min axel värker, den vreds ur led.
Men jag vill inte prata om det, precis
lika lite som jag vill prata om vår
relation. Jag borde aldrig ha nämnt det,
inte alls. Nu måste jag ljuga och bedra
ännu mer, jag hoppas bara att de tror mig.
Det är det viktigaste just nu, ja.
Idag var det fritt från Röster&Skuggor.
SUPERSKÖNT, VERKLIGEN!
Kanske de låter mig vara fram till
sömnen borde falla in. Kanske jag
undviker dem så länge. Det vore
toppen.
Inga spöken här, ännu.
Kärlek till maken idag, FAIL PÅ DET! <3
för bortom denna mardröm är
allting dömt och sönderbränt.
Ordet trasig kan inte längre beskriva
hur jag känner, hur jag mår.
Inte heller krossad, förlorad eller
splittrad. Det finns inte längre
ord som räcker till, hur gör man då?
Min axel värker, den vreds ur led.
Men jag vill inte prata om det, precis
lika lite som jag vill prata om vår
relation. Jag borde aldrig ha nämnt det,
inte alls. Nu måste jag ljuga och bedra
ännu mer, jag hoppas bara att de tror mig.
Det är det viktigaste just nu, ja.
Idag var det fritt från Röster&Skuggor.
SUPERSKÖNT, VERKLIGEN!
Kanske de låter mig vara fram till
sömnen borde falla in. Kanske jag
undviker dem så länge. Det vore
toppen.
Inga spöken här, ännu.
Kärlek till maken idag, FAIL PÅ DET! <3
Kent - Beskyddaren
Jag ville vara speciell,
jagad, smal & glansigt blek
Men med fläckar är jag född,
jag hade nästan glömt
Jag ville vara spirituell,
en gnistrande personlighet
men det kräver att man har,
gener & anlag
& det har inte jag
Och det tar hundratals år,
att dölja felen
jag är ljusår ifrån,
vanställd & skelögd
och det svider som klor,
som nya munsår
ett tredje klass får
när alla lyssnar på dig
Kan du beskydda mig?
Jag ville bara fly från mig själv
skära bort min otillräcklighet
men med fläckarna jag gömt
är redan dömd
Jag ville vara intellektuell
Berest, belevad äckligt ung
men arvet väger tungt
Gener & anlag
Allt var ett misstag
Kan du beskydda mig?
Kan du beskydda mig?
Kan du beskydda mig?
Snälla beskydda mig
jagad, smal & glansigt blek
Men med fläckar är jag född,
jag hade nästan glömt
Jag ville vara spirituell,
en gnistrande personlighet
men det kräver att man har,
gener & anlag
& det har inte jag
Och det tar hundratals år,
att dölja felen
jag är ljusår ifrån,
vanställd & skelögd
och det svider som klor,
som nya munsår
ett tredje klass får
när alla lyssnar på dig
Kan du beskydda mig?
Jag ville bara fly från mig själv
skära bort min otillräcklighet
men med fläckarna jag gömt
är redan dömd
Jag ville vara intellektuell
Berest, belevad äckligt ung
men arvet väger tungt
Gener & anlag
Allt var ett misstag
Kan du beskydda mig?
Kan du beskydda mig?
Kan du beskydda mig?
Snälla beskydda mig
En valborg
Rubriken säger väll sitt antar jag, så jag behöver inte inleda inlägget med att berätta om vad dagens bloggande kommer att handla om.
Det började med sisådär tre timmar i den känsliga staden växjö med V. Det blev väll en del snackelisnack antar jag, sådant där prat som ändå aldrig kommer ihåg dagen efteråt. Men jag vill inte påstå att mötet var meningslöst, NEJ långt ifrån. Det var intressant att träffa honom igen efter dessa, vad är det 6-7-8 månaderna(?). Om sanningen ska fram så skrattade jag alldeles för mycket, log och var allmänt oberoende. Kanske det berodde på den dubbla dosen lugnande, men jag vill helst inte tro det. Hursom jag ångrar inte mötet och det är väll det viktigaste right? Jag är dock tacksam över att det inte blev längre, då hade jag nog typ ja brytit.
Efter att ha väntat på att V. tog bussen iväg skulle jag till C. men på vägen tutar en bilist på mig och jag upptäcker att det är min farmor, hon skulle handla. Vimsig som hon är ibland så följde jag med henne en snabbis för att jag var rädd att någon skulle råna henne. typ. Efteråt går jag från henne upp till C. som väntat ett bra tag. Han är så snäll så, bästaste han. Hans lillasyster kom och hälsade på. Hon och jag åt fil tillsammans, vi blev tvingade serni. Men det var nog bra trotts allt, hon är så trevlig. Jag tycker om att umgås med henne.
Någon ringde på hennes mobil, fest i någon håla och det blev ungefär en timmes resetid. Egentligen borde jag åkt hem men, whatever. När vi kom dit var det party på alla håll med redan då aspackade ungdomar i en kilometers radie, inte jättetrevligt. Själv såg jag inget nöje i att se på när alla andra hävde i sig sprit så jag gick och slumrade till på en soffa. Efter någon halvtimme vaknade jag utav att någon ramlade över mig, usch.
VILL DU KNULLA?
NEJ TACK!
VARFÖR?
DÄRFÖR!
HORA!
TACK!
Ibland förstår jag inte hur folk tänker men förmodligen tänkte han inte alls, det var väll alkoholen som talade. Och inte kunde jag somna om igen, så jag låste in mig på toaletten. Förresten HEJ TOALETT, helt i onödan. Det var bara dumt och ögonen mina blev rödspräckliga också. Om jag bara ändå haft någonting med mig, om jag bara tagit med mig väskan jag hade hos P. sist. Då hade jag klarat av det, men ändå var allt ganska kontrollerat. Det blev bara lite, HEJ ÄCKEL, HEJ FUL, HEJ KOLOSAL, HEJ MISSLYCKAD.
C. kom och hämtade oss sedan, och ja vi var båda helt nyktra. Vi måste ju, vi har ju lovat och vi håller. Så lite cred till oss för det. Men ingen brasa för mig, man luktar ändå bara en massa äcklig rök efteråt.
Valborg är så överskattat SUCK.
Det började med sisådär tre timmar i den känsliga staden växjö med V. Det blev väll en del snackelisnack antar jag, sådant där prat som ändå aldrig kommer ihåg dagen efteråt. Men jag vill inte påstå att mötet var meningslöst, NEJ långt ifrån. Det var intressant att träffa honom igen efter dessa, vad är det 6-7-8 månaderna(?). Om sanningen ska fram så skrattade jag alldeles för mycket, log och var allmänt oberoende. Kanske det berodde på den dubbla dosen lugnande, men jag vill helst inte tro det. Hursom jag ångrar inte mötet och det är väll det viktigaste right? Jag är dock tacksam över att det inte blev längre, då hade jag nog typ ja brytit.
Efter att ha väntat på att V. tog bussen iväg skulle jag till C. men på vägen tutar en bilist på mig och jag upptäcker att det är min farmor, hon skulle handla. Vimsig som hon är ibland så följde jag med henne en snabbis för att jag var rädd att någon skulle råna henne. typ. Efteråt går jag från henne upp till C. som väntat ett bra tag. Han är så snäll så, bästaste han. Hans lillasyster kom och hälsade på. Hon och jag åt fil tillsammans, vi blev tvingade serni. Men det var nog bra trotts allt, hon är så trevlig. Jag tycker om att umgås med henne.
Någon ringde på hennes mobil, fest i någon håla och det blev ungefär en timmes resetid. Egentligen borde jag åkt hem men, whatever. När vi kom dit var det party på alla håll med redan då aspackade ungdomar i en kilometers radie, inte jättetrevligt. Själv såg jag inget nöje i att se på när alla andra hävde i sig sprit så jag gick och slumrade till på en soffa. Efter någon halvtimme vaknade jag utav att någon ramlade över mig, usch.
VILL DU KNULLA?
NEJ TACK!
VARFÖR?
DÄRFÖR!
HORA!
TACK!
Ibland förstår jag inte hur folk tänker men förmodligen tänkte han inte alls, det var väll alkoholen som talade. Och inte kunde jag somna om igen, så jag låste in mig på toaletten. Förresten HEJ TOALETT, helt i onödan. Det var bara dumt och ögonen mina blev rödspräckliga också. Om jag bara ändå haft någonting med mig, om jag bara tagit med mig väskan jag hade hos P. sist. Då hade jag klarat av det, men ändå var allt ganska kontrollerat. Det blev bara lite, HEJ ÄCKEL, HEJ FUL, HEJ KOLOSAL, HEJ MISSLYCKAD.
C. kom och hämtade oss sedan, och ja vi var båda helt nyktra. Vi måste ju, vi har ju lovat och vi håller. Så lite cred till oss för det. Men ingen brasa för mig, man luktar ändå bara en massa äcklig rök efteråt.
Valborg är så överskattat SUCK.
