fightwar

De sista, strimmiga molnen hade drivit
samman till tunn is högst upp i den kalla
rymden. Här nere, i huvudhöjd, i höjd
med flädern vid köksknuten och äppelträdets
nedersta grenan, här nere blandades jordens
ångor med alla dofter under himlen och
plötsligt visste jag vad stillhet var, och tystnad.
För första gången i mitt liv lyckades jag
fånga ett ögonblick i min själs genomskinliga
håv, ett andlöst ögonblick. Länge stod jag
så, ända tills fjärilen fladdrade iväg från
vinbärsbusken och vinden susade genom täcket
av övervunnen rädsla.

Mest bara för att jag inte orkar skriva
om dagen, hur jag mår eller känner.