fightwar

Hur ska jag någonsin komma upp ur
vaken? Bli så stark att jag kan svischa
omkring bland alla de andra. Med blicken
stadigt framåt och kraftiga isdubbar
om halsen. Isen brister hela tiden. Mina
armbågar är inte vassa nog.

Minus. Det är som om allt jag har ställs
inför: systerroll, umgänge, skoluppgifter...
så är jag alltid skyldig lite till. Det räcker
inte. Det hopar sig.
Varför har jag ångest? Hur kan det komma
sig att larmet är utlöst direkt när jag vaknar.
Tolkar min hjärna omgivningen fel? Jag
har alltid tyckt att kropp och själ hänger
ihop. Nu tvivlar jag på det. Hjärnan lever
sitt eget liv, lurar kroppen att dra igång
larmet - fast det inte är någon fara.