fightwar

Målade mina naglar när jag druckit
upp mina första koppar kaffe för
dagen. Vänster sida vit, höger sida
svart. Det är ju så allting ser ut, svart
på vitt. Vitt på svart. När jag sträcker
ut mina armar blir jag det mittersta,
det gråa. För vit plus svart blir grå.
Idag är jag grå, som en sparv. En vilsen
sparv. Bortkommen i mitt blåsiga Småland.

Tappade hungern någonstans på
vägen, känner hur inävlorna vrider
sig i smärtor. Igår la jag av, men
bara för ett litet tag. Tills hungern
kommer tillbaka. Men kanske måste
jag söka efter den för det finns ju
aldrig någon garanti på att den kommer
till mig, att den vill bli funnen.

Snart fyller jag år, sjutton. SJU-TON.
Nej, SKJUT-TON. Att det har gått så
fort, men ändå inte. Tiden rullar iväg
samtidigt som den står still. Vart tar
den vägen? Och det är ju knappast så
att jag ser fram emot att bli äldre längre.
Det är ju bara ett år närmre döden, men
kanske det är någonting välkommet?
Vem försöker jag lura? Döden kommer
aldrig hinna ifatt mig, jag är odödlig.

Om jag ändå kunde trolla. Då skulle
jag göra er alla lyckliga. ALLA. Lyckliga
och fria från alla tankar som fördärvar.
Då skulle jag rädda er alla undan undergång,
männskligheten är så ovetandes, så blind.
Kanske finns det ännu hopp, jag
vill så gärna tro det. Kämpa för ett
liv i existensen. Jag vet att ni klarar.