flicka lilla
Jag vet inte längre. Utanför mitt fönster går
astronauter i rosa dräkter. Jag vinkar åt dem
men jag tror inte att dem ser mig, är jag
osynlig? Finns jag verkligen eller är jag bara
en tanke som föddes vid sidan av världen i
en dimmig skugga? Jag förstår inte.
Frukost 09.00
Jag tog några tuggor av brödskivan. Kände
hur den kletiga massan satte sig i halsen på
mig, hindrade mig ifrån att andas. Jag började
spotta, fick inte ur allting som satt fast. Gick in
i badrummet.. Min mamma började gråta.
Att hon aldrig vänjer sig, det är ju inte första
gången precis. Det är aldrig meningen.
Sitter nu här med gröt+äppelmos+laktosfri mjölk
och kaffe framför mig. Tog tre skedar, kan inte
mer. Känner hur gröten blir till en stor hög av
maskar som krälar runt i min mage.
Idag borde jag plugga. Har två prov i veckan
som kommer, tyska och matematik. Tyska som
jag är varnad i, varnad för IG. IG-varnad.
Prövade lite glosor igår men bokstäverna bara
flöt ihop, helt meningslöst.
Jag känner mig helt jävla knäpp. Mina fingrar
är som korvar, uppstoppade med bomull. Idag
är det julskyltning men jag orkar inte gå, inte
idag. För idag ska jag måla mina naglar, röda.
Jobb ikväll för måste ju ha råd med julklappar.
Trots att jag inte tycker om att fira jul. Men detta
året blir annorlunda, detta året behåller jag
kontroll utan att gå till överdrift. Detta året håller
jag i trådarna, är det jag som för. Bara så att ni
vet.
Sitter här och ska skriva önskelista men det
går inget vidare. Önskar mig bara en sak,
kent-boxen och den vet jag att jag kommer
att få av mamma. Det är svårt det här med
önskningar i prylar. Vad önskar ni er?
är du lycklig nu?
min kropp vill inte finnas
eller är det jag
fast egentligen spelar det ingen roll
jag är så jävla död ändå
I tider som den här tecknar jag för fullt, som ni
ser här ovan. Tecknar, skissar. Whatever.
Kommentarer
Trackback