och puss på tisdagens sjukhusbesök i växjö alltså

och jag skrattar så jävla högt
att jag nästan skäms
för allting
det kommer bära av igen
och igen och igen och
igen
tills det inget finns någonting
kvar
inte ens vakkum
och om ni inte förstår
gör det ingenting
absolut
ingenting
det är inte er fel
bara så att ni vet

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0