jag gömmer chokladen under stortån ser ni vällllll!!!!
Blodet ville aldrig sluta rinna och jag kunde inte hejda mig från att skrika hysteriskt. Blod överallt och alldeles för mycket alkohol i kroppen men ändå sitter jag här idag, dagen efter som om ingenting har hänt. Skolkar för är så sjukt bakis att jag inte ens kunna komma på vad jag hette i morse. Sött glamoröst och morgonen började med h e t s. Och människor frågar mig varför jag inte är i skolan varje dag men hur skulle det se ut om jag gått dit idag med nerblodade kläder, smink kletat i hela ansiktet och med en mage som putar över byxlinjen?
Jag blir så jävla förbannad på detta sätt att vara för jag är inte sånhär. Det är inte jag. NEJ jag är inte schizofren. nejnejnej vad har ni fått det ifrån? Idag är jag störst och det finns ingen som kan göra någonting åt det. Vill lägga mig under täcket och försvinna men jag måste städa för min syster kommer snart hit. Måste plocka undan alla matrester, förpackningar. Torka bort allt blod som jag spritt ut, slänga mina kläder i tvättkorgen. Duscha, hälla droppar i ögonen och dricka litervis med kaffe. Hon ska aldrig få veta. Syster kommer för att hjälpa mig plugga inför kursprovet imorgon som jag skulle pluggat på idag och igår.
Min mage gör grymt ont för jag har ätit mjölkprodukter. SMART! Nu kommer den krångla i upp till tre dygn och dummadummadumma jag.
Jag ser framför mig hur jag failar på kursprovet imorgon, hur jag äter upp hela Sveriges matförråd och hur jag sedan skär tills allt runnit ur. Men jag ser en morgondag. Det är bra, framsteg. Jag kan se ett imorgon. Imorgon finns, kommer att finnas. Så måste det bli, som imorgon. Det blir bra.
Jag blir så jävla förbannad på detta sätt att vara för jag är inte sånhär. Det är inte jag. NEJ jag är inte schizofren. nejnejnej vad har ni fått det ifrån? Idag är jag störst och det finns ingen som kan göra någonting åt det. Vill lägga mig under täcket och försvinna men jag måste städa för min syster kommer snart hit. Måste plocka undan alla matrester, förpackningar. Torka bort allt blod som jag spritt ut, slänga mina kläder i tvättkorgen. Duscha, hälla droppar i ögonen och dricka litervis med kaffe. Hon ska aldrig få veta. Syster kommer för att hjälpa mig plugga inför kursprovet imorgon som jag skulle pluggat på idag och igår.
Min mage gör grymt ont för jag har ätit mjölkprodukter. SMART! Nu kommer den krångla i upp till tre dygn och dummadummadumma jag.
Jag ser framför mig hur jag failar på kursprovet imorgon, hur jag äter upp hela Sveriges matförråd och hur jag sedan skär tills allt runnit ur. Men jag ser en morgondag. Det är bra, framsteg. Jag kan se ett imorgon. Imorgon finns, kommer att finnas. Så måste det bli, som imorgon. Det blir bra.
"de sa att du var frisk, men varför kan du då inte andas?"
Höga feta berusade missfoster
Satt och tittade på gamla bilder då jag var som minst. Helt sjukt liten var jag då. Bara skin och ben, inte konstigt att människor var oroliga för mig. Hej och hå, nu är jag nog störst i hela världen men vad gör det? HAHAHAHA, jag har druckit ren sprit nu tänk att det var flera månader senast. Och att jag förut drack mig redlöst full två-tre dagar i veckan. HAHAHAHA. Det var jag. Och smal, smalast nästan. Döende, död zombie.
Jag frågar mig själv:
ÄR DU VERKLIGEN MER LEVANDE IDAG?
Jag vet inte, jag vill gärna tro det ja. Nu är jag nog mest bara sjuk. Sjuk i huvudet, ja så är det ju. Jag älskar min pojkvän ibland när han är snäll mot mig. Annars hatar jag honom, jag hatar honom ganska ofta faktiskt. Men det är okej för han är finast när han sover. Han är arg för att jag aldrig blir bättre som om det vore mitt fel. Och ska han säga med sitt jävla borderline. Inte för att det är något fel med att han har det utan mer bara för att han säger alltid att allting är mitt fel. Men det var fan inte jag som gjorde honom sjuk också.
Och min pappa är störd. Han vill att jag ska ta livet av mig så att han slipper se mig mer. Han säger att jag smittar ner min syster med mitt dåliga beteende och att allting vore enklare om jag inte fanns. Han skriker på mamma bara för att jag blivit misslyckad. Han anser att mina sjukdomar beror på att min mamma inte uppfostrat mig rätt. Men han har fel. Min mamma är finaste mamman som finns i mina ögon. Det är han som är en alkoholiserad skitstövel som knullar blonda, storbystade småflickor! Jag har varit smart, jag svälter mig själv platt och färgar håret mörkt så att han ska tycka att jag är äcklig. Min syster är inte lika smart men om han någon gång rör henne mördar jag honom. Sådär som jag nästan gjorde en gång, när jag försökte knivhugga honom i magen. Skönt att han inte bor tillsammans med oss mer.
Nu ska jag banka sönder glaset i spritskåpet med mina knytnävar, häva i mig så att jag blir sådär redlöst berusad, slå sönder flaskorna och skära tills det inte finns någonting kvar. Så smärta släng dig i väggen för här kommer jag och jag är starkare än du. Men jag lever bara nästan.. ungefär.
Jag frågar mig själv:
ÄR DU VERKLIGEN MER LEVANDE IDAG?
Jag vet inte, jag vill gärna tro det ja. Nu är jag nog mest bara sjuk. Sjuk i huvudet, ja så är det ju. Jag älskar min pojkvän ibland när han är snäll mot mig. Annars hatar jag honom, jag hatar honom ganska ofta faktiskt. Men det är okej för han är finast när han sover. Han är arg för att jag aldrig blir bättre som om det vore mitt fel. Och ska han säga med sitt jävla borderline. Inte för att det är något fel med att han har det utan mer bara för att han säger alltid att allting är mitt fel. Men det var fan inte jag som gjorde honom sjuk också.
Och min pappa är störd. Han vill att jag ska ta livet av mig så att han slipper se mig mer. Han säger att jag smittar ner min syster med mitt dåliga beteende och att allting vore enklare om jag inte fanns. Han skriker på mamma bara för att jag blivit misslyckad. Han anser att mina sjukdomar beror på att min mamma inte uppfostrat mig rätt. Men han har fel. Min mamma är finaste mamman som finns i mina ögon. Det är han som är en alkoholiserad skitstövel som knullar blonda, storbystade småflickor! Jag har varit smart, jag svälter mig själv platt och färgar håret mörkt så att han ska tycka att jag är äcklig. Min syster är inte lika smart men om han någon gång rör henne mördar jag honom. Sådär som jag nästan gjorde en gång, när jag försökte knivhugga honom i magen. Skönt att han inte bor tillsammans med oss mer.
Nu ska jag banka sönder glaset i spritskåpet med mina knytnävar, häva i mig så att jag blir sådär redlöst berusad, slå sönder flaskorna och skära tills det inte finns någonting kvar. Så smärta släng dig i väggen för här kommer jag och jag är starkare än du. Men jag lever bara nästan.. ungefär.
kaos är närhet när det svider
visst höll han min hand under alla svåra timmar
alla minuterna
när jag slets sönder till blodiga trasor
visst hade han ömheten i sitt öga
det där fina
i att stilla finnas hos någon
men jag blödde ur hudens alla porer
skar sönder luften med trasiga naglar
för jag fanns bara där
med fläckad tunga sjöng jag falska melodier
bränd av väggarna
av falska illusioner
och visst fanns han där
lika blek som allting annat
så när gungan äntligen stannat
klev jag ur
och kräktes bitter galla
kaos är närhet när det svider
frid är nätter utan kval
död är livet utan mening
